Dag Lundén skriver här om sina upplevelser från en nordlig färd i en av Nordens största och orörda vildmarksområden
Midsommarafton 2021 paddlade jag och några vänner på en älv i norra Norrland under en 14-dagarstur. Älven ligger några mil väster om Gällivare och det är en av få platser i Sverige som saknar mobiltäckning. Glesbefolkat är en överdrift. Folktomt är ett bättre begrepp!
Gruppen på åtta personer bestod till hälften av personer jag lärt känna under den av Argaladei anordnade forspaddlingskursen Motvåg som 1988 arrangerades på Laisälven. Flera var också scouter kopplade till Equmenia.
Vi hade färdats under tre dygn och burit och släpat vår packning och kanoter över väglösa fjällnära tallhedar och myrar. Nu hade vi nått fram till den första av större och mindre sjöar i den 30 mil långa älven som skulle bli vår väg genom en av Nordens största och orörda sammanhängande vildmarksområden.
Färdens möda gav belöning
Föregående dags landpassage hade varit en slitsam historia så vi var lite trötta. Så när vi väl nådde den första sjön i älvsystemet sökte vi lägerplats relativt tidigt. Vi hittade en underbar mjuk ljunghed under 300-åriga tallar som aldrig upplevt vare sig motorsåg eller skördare.

Efter lägerslagning sökte sig flera av oss ut i våra kanoter med kastspöt i handen för att pröva lyckan. Några blev lyckliga, andra inte, men alla fick en rejäl bit halstrad gädda eller abborre att äta när vi vid lägerelden lite senare tillagade vår middag och drack vårt kvällste.
Skymningen började komma när vi började söka oss till sovsäcken, men det blir aldrig helt mörkt vid denna tid på året så här straxt norr om polcirkeln. Istället började älvorna dansa över sjön med en fond av vidsträckta orörda fjällnära urskogar, uppstickande toppar och vidsträckta vyer…
Detta lovade att bli en fantastisk färd genom ett unikt naturområde med upplevelser utöver det vanliga. Eller så kan man uttrycka det som en mäktig upplevelse och färd genom Guds unika och fantastiska skapelse. Det var med stor tacksamhet och ödmjukhet som jag kröp in i min sovsäck för några timmars sömn den natten …
/Text och foto: Dag Lundén
