Den 15 Juli var det dags att ge sig av till sommarens läger som skulle hållas under en vecka i Flötemarken i Bohuslän/Dalsland. Platsen ligger vid Kynne älv, en grusväg går genom lägerplatsen över en träbro och vidare in i marker där det är långt till hus och människor. Vandringsleden Bohusleden ringlar sig förbi och följer vattnet. Marken vi är på används som scoutlägerplats sedan många, många år tillbaka. Det finns spår av detta som utedass, en slaskgrop i skogen, kanoter på en ställning vid sjön, en byscha med kamin och ett vindskydd där vandrare kan sova vid behov. Platsen används till stor del för betande kor, men nu har stängslet flyttats så att vi kan slå upp våra tält på ängarna.
Till lägret kom det människor från olika delar av landet, bland annat från Dalarna, Mälardalen, Bergslagen, Skåne, Gotland och Bohuslän. Vi hade också lägerdeltagare från Ukraina som behövde en lugn plats. I år var vi 51 personer i åldrarna ca 6 – 70 år, varav 19 barn. Dessutom var hunden Alvilda med, som håller på att utbildas för att kunna ge barn och människor trygghet och lugn.
För att åka på läger krävs det förberedelser… packa; tält, sovsäckar, liggunderlag, extra filt, trangiakök, bränsle, tändstickor, mat och kläder för alla väder och med tanke på att det ofta kan bli kallt på nätterna- mössa och raggsockar. Som arrangör för lägret får man dessutom tänka lite extra kring eldning och brandskydd, hygien och möjlighet att sköta detta efter toabesök, färskvatten, diskmöjligheter, sjukvårdsprylar m.m.
På ankomstdagen regnade det lite, men som en klok deltagare uttryckte det ”Pedagogiskt väder!”. Alla letade upp en egen plats att ”slå läger” på, det vill säga sätta upp sitt tält på och ordna för andra bestyr. Tält, extra vindskydd för matlagning, tvättlinor m.m kom upp. Det finns några saker att tänka på när man väljer sin plats; Kommer det att vara morgonsol? Riskerar det att bli vattensamling under tältet om det regnar? Vad händer om det blåser? I år var det lyxigt med många möjligheter att få en oknölig sovplats och möjlighet att få lite skugga vid behov. Så fungerar det inte alltid, men det har också sin charm att utsättas för olika förutsättningar och omständigheter när det är läger.
Flera av deltagarna hade med sig egna kanoter, kajaker och SUP:ar och förutom det var det möjligt att hyra kanot under lägret. En dag gjorde vi en gemensam kanot och kajakfärd runt Flötemarksön, en färd på ca 10 km. 48 personer hjälptes under dagen åt att få kanoterna förbi tre lyft, paddlingen gick i behagligt tempo med hänsyn till att alla skulle hänga med. Lagom till lunch kunde vi pausa på en fin sandstrand. Det är en strand som känns nästan orörd och där det också är skön sandbotten och fint att bada. Där kunde de som ville, ta sig en tupplur efter maten. Dagspaddlingen avslutades efter ett lyft med färd nerför den lilla ån som under lägret fick namnet ”Amazonas” och ut i sjön och älven vid vår lägerplats. Under veckan gjordes det flera paddelturer i större och mindre grupper för att utforska vattenvägarna, forsarna och för bad och fiske.
Några veckor innan och under lägret regnade det en hel del och det hade det goda med sig att det fanns gott om svamp och bär i skogen. Både barn och vuxna gick ut och plockade efter behag. De som ville, tog dopp och simturer i älven, inte minst i den tidiga och stilla morgonen när vattnet låg blankt. Tidigt på morgonen är det som om det finns en överenskommelse att inte prata och störa lugnet, att observera varandras närvaro utan att det förtar känslan av att vara ”själv”. Under veckan gjordes vandringar på Bohusleden och på andra stigar med de som önskade delta, en vandring gjordes till en skyddsvärd biotop. Den stora bäverhyddan som ligger ett ”stenkast” bort besöktes av nyfikna barn och vuxna.
En kort vandring bort från lägret ligger Flötemarkens gårdsmuseum och många deltagare sökte sig dit under veckan för att få höra om traktens historia av den goda berätterskan Evy Flötemark som också har skapat museet.
När lägret vaknar till på morgonen hörs ljudet av dragkedjor på tälten, grytor och frukostbestyr och glada barn som springer omkring. En kort morgonsamling för att kolla av vilka planer som finns för dagen och sedan gör alla det de önskar göra. Lägret har inte förberetts med dagliga aktiviteter, utan tar form på plats utifrån deltagarnas egna förmågor och önskemål. Det innebär bland annat att det fanns möjlighet att rita och måla, tälja med kniv och yxa, virka sittunderlag, tova, baka bröd, yogastunder, fysisk träning, fotboll och att träffas till musikstunder med både instrument och sång. Det visade sig finnas flera riktigt duktiga musiker i vårt gäng i år och det ledde till att musiken fick ett stort utrymme under veckan, till glädje för alla. Varje kväll samlas vi runt elden och dricker kaffe, te eller saft för den som vill, äter kakor, sjunger och berättar om vad vi gjort under dagen.
//En dag under lägerveckan fick barnen vara med om en särskild upplevelse. Ett meddelande kom till lägret att det hade öppnats ett hål i tiden och att det var möjligt att gå två dagar in i framtiden om man passerade bron över älven. Barnen och frivilliga ungdomar samt några få vuxna delades in i grupper.
Målet med att vandra in i framtiden var att ta reda på information om de ”paddelpirater” som härjar i de paddelvatten som finns i anslutning till lägerplatsen. Paddelpiraterna hade enligt utsago tagit kameror, pengar, tält, mat och annat från oskyldiga paddlare. Insamlad information skulle sedan lämnas till polisen så att de skyldiga kunde gripas ett par dagar senare.
Under vandringen utsattes vandrarna för utmaningar, de såg pirater som fanns ”gömda” och pirater som låg och sov, de träffade på olika människor från nu och förr som berättade historier. När vandringen led mot sitt slut fick de på kanten till en å, en kanot och en paddel till gruppen. Detta så att de skulle kunna ta sig tillbaka till lägret och den ”rätta tiden” igen. De gav sig av nerför ån men då hände det något de inte hade räknat med. De utsattes för ett piratöverfall och piraterna som både lät och såg riktigt hemska ut, tog deras enda paddel och sköt dem i kanoten ut på sjön att klara sig själva… Som tur var fanns det ett par fiskare ute på sjön och som mot lite byteshandel med vad de hade hittat under vägen, kunde hjälpa dem en bit hemåt. De fick hjälp att komma till en ö men där var det stopp, längre kunde fiskarparet inte hjälpa dem. På ön fanns en gammal gumma som berättade en historia om hur hon kommit på avvägar från Argaladei för länge länge sedan… Hon bytte också gärna till sig värdefulla saker från barnen och kunde ge dem en paddel så att de kunde ta sig den sista biten hem.
Tillbaka i lägret och tiden, berättade barnen vilken information de samlat in och att de tyvärr blivit av med en del saker, guld, koder och annat som varit värdefullt. De hade dock memorerat koden de hade hittat men som de tvingats ge bort. På lägerområdet letade de upp piraternas skattkista, där de använde koden för att öppna ett lås på kistan. När alla hade öppnat sina lås, kunde kistlocket öppnas och skatten kunde delas ut till alla.//
Det finns två återkommande saker som sker på varje läger. En barkbåtstävling går av stapeln näst sista dagen. Vinnaren till denna tävling får, om den vill, bestämma var nästa läger ska hållas.
Tävlingen sköts av en tävlingskommitté som utses i början av lägret och arbetet med barkbåtarna pågår ofta hela veckan. I år vann Idun 10 år, tävlingen. Sista kvällen före lägrets uppbrott har vi knytkalas. ”Banketten” som detta kallas, är en måltid då vi äter ihop och bjuder varandra på den mat vi kan åstadkomma av det som finns kvar i våra matförråd. I år hade vi förmånen att både under måltiden och efteråt få underhållning med bland annat ungdomar som sjöng och berättade på ett fantastiskt, jätteroligt sätt om sitt läger, samt med musik och dans och lekar på ängen. Det blev ett dunderkalas!
Den 22 juli bröt vi upp från lägret. Alla packade sina saker och hjälpte till att noggrant städa ängarna, i skogen och längs med vattnet. Helst ska det inte synas att vi varit på platsen när vi åker. Nöjda och glada efter en fin vecka hade vi kramring, sjöng Argaladeisången och sa hejdå till varandra med hopp om att ses snart igen!